söndag 27 december 2015

Hur var friidrottsåret 2015 resultatmässigt i världen?

Jo, tack, rätt bra. 2015, udda år, var ett VM-år och ett år som följde ett år som saknade ett globalt mästerskap. Det brukar leda till något bättre resultat jämfört med just föregående år. Mer intressant är kanske att jämföra med genomtidernastatistiken.

Nu när året går mot sitt slut har jag tittat på resultatnivåerna. Jag chansar och hoppas att det inte dyker upp något resultat som ruckar på underliggande statistik under årets sista skälvande dagar. Jag har jämfört 2015 både mot 2014 och genomtiderna statistiken. Som vanligt har jag jämfört resultat på nivå 1, 10, 100 och 150. Jag presenterar tre typer av jämförelser. Till att börja en konkurrensjämförelse mellan grenarna. Jag försöker få fram ett mått på grenarnas ”resultatdensitet” genom att titta på hur tätt resultaten ligger mellan nämnda nivåer. Måttet består av summan av de procentuella avstånden mellan 1-10, 1-100, 10-100, 1-150 och 10-150. Baserat på resultatet kan grenarna sorteras från högst densitet (=lägst summa) till lägst densitet. Jag gör samma sak för genomtidernastatistiken. Här rör det sig inte så mycket år från år, men ett och annat nytt resultat slår sig in här.

Vidare jämför jag grenarna mot sig själva för 2014 och genomtiderna. För att ingen ska förväxla denna jämförelse med de jag gör med harmoniserade nivåer mellan grenarna kan det vara värt att poängtera att grenarna endast jämförs mot sig själva, dvs. höjd-2015 mot höjd-2014 och höjd-AT (all-time), osv. I själva jämförelserna ligger det inget personligt tyckande utan endast principer och de samlade insatserna av världens friidrottare. Om man inte gillar resultatet får man skälla på idrottarna eller möjligen hitta egna principer, men resultaten lär bli ungefär desamma. Skulle jag gå djupare, tror jag snarare att skillnaderna skulle öka än minska. Källan är tilastopaja.org.

Friidrottsgrenarnas konkurrenssituation – 2015


Kön
Gren
Plac.2014
1
H
800m
2
2
H
Marathon
9
3
H
100m
4
4
H
5 000m
6
5
D
800m
1
6
H
200m
3
7
H
400m
5
8
H
10 000m
15
9
H
400mH
7
10
D
100m
8
11
H
110mH
14
12
H
1 500m
11
13
D
10 000m
17
14
D
400m
13
15
D
Marathon
23
16
D
200m
10
17
D
100mH
16
18
D
400mH
20
19
H
Höjd
25
20
H
3 000mH
22
21
H
Längd
18
22
D
Höjd
21
23
D
1 500m
12
24
D
5 000m
19
25
D
3 000mH
26
26
H
Tresteg
24
27
D
Längd
28
28
D
Tresteg
29
29
H
Stav
27
30
H
Diskus
33
31
D
Stav
30
32
H
Kula
32
33
H
Mångkamp
31
34
H
Slägga
35
35
H
Spjut
34
36
D
Mångkamp
36
37
D
Spjut
37
38
D
Slägga
38
39
D
Kula
39
40
D
Diskus
40

Om jag bryter ut endast 1-10 hamnar D-800, H-800 och D-10 000 högst upp. Motsvarande för 1-100 har H-800, H-Marathon och H-5 000 högst upp. Slutligen för 1-150 får vi samma topptrio som för 1-100.

Friidrottsgrenarnas konkurrenssituation – genomtiderna med 2015 under bältet


Kön
Gren
1
H
800m
2
H
Marathon
3
H
1 500m
4
H
5 000m
5
H
400m
6
D
800m
7
H
10 000m
8
H
400mH
9
H
110mH
10
H
100m
11
D
100mH
12
H
3 000mH
13
D
1 500m
14
H
200m
15
D
400mH
16
D
200m
17
D
5 000m
18
H
Höjd
19
D
100m
20
H
Tresteg
21
D
400m
22
D
10 000m
23
H
Stav
24
D
Marathon
25
D
Höjd
26
D
3 000mH
27
H
Längd
28
D
Tresteg
29
H
Mångkamp
30
D
Längd
31
H
Slägga
32
H
Kula
33
H
Diskus
34
D
Stav
35
D
Mångkamp
36
H
Spjut
37
D
Slägga
38
D
Diskus
39
D
Kula
40
D
Spjut

Ur detta kan således utläsas att sedan tidernas begynnelse, eller åtminstone friidrottens begynnelse och med kända och godkända resultat samlade har herrarnas 800m den högsta resultatdensiteten och damernas spjut den lägsta. Det är inget helt vågad slutsats att påstå att konkurrensen är högre inom löpning 800m än i tex. damernas spjut. Skillnaderna är dessutom minst sagt betydande. Exempelvis är avståndet mellan resultat 1 och 150 endast hälften så stort för 800m som mellan resultat 1 och 10 inom damspjut, alltså 800m-löpare nummer 150 i världen, James Maina Boi ligger betydligt närmare David Rudisha än vad spjuttjej nummer 10, Miréla Manjani, distanseras av Barbora Špotáková! Det här är inget fenomen som endast gäller genomtidernastatistiken. Även 2015 kan konstateras att nummer 150 på herrarnas 800 och några grenar till ligger ungefär på halva avståndet från världsettan jämfört med grenarna längst ner damernas slägga, kula och diskus. Det är närmast häpnadsväckande att kunna konstatera detta. Det är förstås ingenting som SFIF eller SOK förstår, med tanke på de ”korrigeringar” som gjorts i OS-kvalgränserna. Den internationella gränsen för herrarnas 800m ligger hälften så nära topp-8 i 2015-års statistik än vad damernas spjutgräns gör, ändå väljer man att låta den svenska normen i spjut vara oförändrad, medan man gör en rejäl skärpning på 800m! Kvalificerad galenskap!

2015 jämfört med all-time

Här tittar jag helt enkelt på hur bra 2015-års resultat var jämfört med grenarnas respektive genomtiderna statistik.

Damer 2015 mot all-time

1
D
100m
2
D
200m
3
D
3 000mH
4
D
100mH
5
D
5 000m
6
D
1 500m
7
D
Marathon
8
D
800m
9
D
400m
10
D
Stav
11
D
400mH
12
D
10 000m
13
D
Höjd
14
D
Slägga
15
D
Tresteg
16
D
Längd
17
D
Spjut
18
D
Mångkamp
19
D
Diskus
20
D
Kula

Ett par inledande kommentarer kan vara på sin plats, hinder, stav och slägga gynnas förmodligen av att grenarna är yngre. De skulle nog annars scora lite längre ner. Med mångkampen är det så att den statistiken blommar OS-år och är svagare övriga år. Vi får se hur det ser ut efter Rio. Trenden är tydlig löpningarna håller en högre nivå jämfört med teknikgrenarna. Det är inget som media brukar förstå, de klipper gärna bort löpningarna om de har chansen till förmån för någon rivning eller något övertramp i teknikgrenarna. Med den ”utveckling” som teknikgrenarna uppvisar är det tur att teknikkramarna på SFIF behåller hälsan så att deras ranking och bidragssystem kan hålla utövarna under armarna så att inte grenarna dör ut helt och hållet.

Herrar 2015 mot all-time

1
H
01-100m
2
H
08-Marathon
3
H
03-400m
4
H
05-1 500m
5
H
02-200m
6
H
10-110mH
7
H
04-800m
8
H
06-5 000m
9
H
11-400mH
10
H
07-10 000m
11
H
14-Höjd
12
H
09-3 000mH
13
H
13-Tresteg
14
H
15-Stav
15
H
12-Längd
16
H
20-Mångkamp
17
H
16-Kula
18
H
19-Spjut
19
H
18-Slägga
20
H
17-Diskus
  
Trenden är ungefär densamma för herrarna. Här finns dock inga nyare grenar, utan genomtidernastatistiken har hunnit mogna. Höjd sprattlar till lite och lyckas precis ta sig förbi hinder som enda teknikgren.

2015 mot 2014

Damer 2015 mot 2014

1
D
3 000mH
2
D
Stav
3
D
Längd
4
D
Mångkamp
5
D
02-200m
6
D
18-Slägga
7
D
07-10 000m
8
D
06-5 000m
9
D
05-1 500m
10
D
10-100mH
11
D
11-400mH
12
D
01-100m
13
D
03-400m
14
D
16-Kula
15
D
04-800m
16
D
19-Spjut
17
D
14-Höjd
18
D
08-Marathon
19
D
17-Diskus
20
D
13-Tresteg

Här var alla grenar utom de sista tre bättre 2015 än 2014. En vettig förklaring är att VM-år normalt starkare än EM-år. Inte bara själva tävlingen utan intresset av att göra kvalificerande resultat berör inte bara européerna utan även resten av världen. Här syns också att de yngre grenarna är stadda i utveckling.

Herrar 2015 mot 2014

1
H
20-Mångkamp
2
H
19-Spjut
3
H
15-Stav
4
H
13-Tresteg
5
H
16-Kula
6
H
03-400m
7
H
07-10 000m
8
H
11-400mH
9
H
18-Slägga
10
H
02-200m
11
H
01-100m
12
H
10-110mH
13
H
05-1 500m
14
H
06-5 000m
15
H
12-Längd
16
H
09-3 000mH
17
H
04-800m
18
H
14-Höjd
19
H
17-Diskus
20
H
08-Marathon

Samma situation på herrsidan. Att mångkampen ligger högst upp är inte förvånande. Den ligger närmast för fäfot året efter OS, 2014. Ashton Eatons världsrekord försämrade förstås inte heller jämfört med 2014. Tresteget var också lite på frammarsch. Att medel/lång hamnar längre ner beror förmodligen på att VM gjorde att man var lite försiktigare med att ställa upp och gå all-out på galatävlingarna 2015 jämfört med 2014.

Sammantaget är det upp till var och en att göra sina egna tolkningar av statistiken. Det står förstås all fritt och fram att leka med statistik och försöka hitta trender och dra egna slutsatser, men skjut inte budbäraren.


"There are three kinds of lies: lies, damned lies, and statistics." - Benjamin Disraeli